Ska min sons barn få uppleva fred?

Nyligen startade föreningen Fred i Mellanöstern, FiM, en egen närradiostation. Varje tisdag klockan 19.00 sänds ett nytt program, med samtal om aktuella ämnen.

Prästen och teologen Göran Larsson, bosatt i Jerusalem, är känd för sin kunskap om judendomen och sitt arbete med judisk-kristna relationer. Under januari-februari kommer han bland annat att hålla ett flertal föredrag i Sverige.

"Det var värre än jag ens trott. Solen strålar visserligen  från en klarblå himmel. Träden grönskar också fortfarande. Vita och röds blommor lyser och glöder visserligen också ordentligt skötta i trädgårdarnas buskar och häckar.
Villaområdena ser ut som villaområden i Sverige, marken är kuperad och längs kvartergatorna står moderna bilar." Så inleder Siewert Öholm sin skildring av vistelsen i den israeliska staden Sderot.

Ett solidaritetsmöte för Israel ägde rum i Pingstkyrkan i Västerås lördagen 26:e september, på initiativ av Samfundet Sverige-Israel i Västmanland. Om det händelserika mötet skriver Stefan Sturesson, ordförande för Samfundet Sverige-Israel i Västmanland.

De tio botdagarna kulminerar i Jom Kipur, vilken är den största av de judiska helgdagarna – och en fastedag.

Denna helgdag börjar kvällen innan i synagogan med Kol Nidre, en urgammal juridisk formel. Vi ber om att få bli lösta från alla de löften som vi kommer att ge under det kommande året, men som vi inte kan hålla. Detta gäller endast löften till Gud, löften, som vi menade allvar med, när vi gav dem, och som vi känner skuld över att inte kunna hålla. Löften människor emellan kan inte hävas genom bön, och försoning med Gud är inte möjlig utan att man bett de personer om förlåtelse, som man handlat orätt emot. Så beskriver Judiska Församlingen i Stockholm den judiska försoningsdagen, Jom Kippur.

Rosh Hashana markerar början av det judiska året. Dess ursprung är bibliskt (Lev. 23:23-25): ”ett heligt tillfälle som firas med höga signaler [från shofaren, baggens horn]”. Termen Rosh Hashanah; “början av året”, är rabbinsk, liksom helgdagens avskräckande teman; ångerfullhet, förberedelse inför den Gudomliga domedagen och böner för ett fruktbart år. Den två dagar långa helgdagen infaller den 1-2 Tishrei enligt den judiska kalendern, vilket för det mesta blir under september enligt den gregorianska kalendern, och börjar vid solnedgången den föregående kvällen, såsom alla judiska högtider. Bland Rosh Hashanas viktigare seder finns ljudandet av shofaren mitt under den långa gudstjänsten i synagogan som fokuserar på helgdagens teman, liksom en finare måltid i hemmet för att inviga det nya året. Gudstjänstordningen överskrids av böner av ånger.

I många avseenden börjar Israel året med Rosh Hashana. Regeringskorrespondens, tidningar och de flesta mediesändningar visar först det ”judiska datumet”. Man hälsar och skickar nyårshälsningar och lyckönskningar inför det nya året innan Rosh Hashana.

Hämtad från Israels Ambassads hemsida http://israelsambassad.se via Svensk Israel-Information http://www.si-info.org/ 

   Rikssamfundet Sverige-Israel hade årskonferens 25-26 april 2009 i Västerås stadshus. Deltagandet var rekordstort: drygt 140 personer från hela landet plus de uppträdande vid kulturfesten. Fullmäktigesalen var proppfull och flera sent anmälda fick faktiskt inte rum. Det var ett mycket aktuellt och intressant tema som behandlades under lördagen, nämligen Israel - Demokrati, Fred, Utveckling.

Samfundet Sverige-Israels Rikskonferens 24-26 april 2009

Årets tema: Demokrati, fred och utveckling

Hämta programmet i PDF-format

       En kritisk analys av Israelbilden i bland annat Sverige ges i boken: 

    Behind the Humanitarian Mask: The Nordic Countries, Israel and the Jews.

 

 

  

 

 

 

   Tal av Lena Posner, ordförande i Judiska Centralrådet.

   Tal av Bo Sallmander, ordförande i Zionit. 

LÄS MER, SE FLER BILDER, HÖR TALEN OCH SE FILMERNA!